Stress – när belastningen blir större än återhämtningen
- Maria Sandgren
- för 6 dagar sedan
- 13 min läsning
Stress är en naturlig del av livet. Den hjälper oss att mobilisera energi när vi behöver möta en utmaning, fatta snabba beslut eller ta hand om någon vi bryr oss om. Utan stress skulle vi ha svårt att anpassa oss till förändringar och hantera det som livet ibland kräver av oss.
Samtidigt är det många som beskriver en känsla av att aldrig riktigt komma till ro. Tankarna fortsätter även när arbetsdagen är slut. Kroppen går fortfarande på högvarv trots att det finns tid att vila. Sömnen ger inte den återhämtning man längtar efter och det blir svårare att känna glädje, engagemang och närvaro.
Långvarig stress handlar inte enbart om arbete eller ett fulltecknat schema. Den kan också uppstå när vi lever med konflikter i våra relationer, oroar oss för ekonomin, tar hand om en sjuk närstående, försöker vara allt för alla eller under lång tid bär på en stark självkritik. Ofta samverkar flera olika belastningar och blir tillsammans svåra för kroppen att återhämta sig från.
Stress kan också uppstå i samband med plötsliga livshändelser, som en olycka, en separation, ett dödsfall eller andra oväntade förändringar. De flesta återhämtar sig gradvis, men ibland blir belastningen så stor eller långvarig att stressystemet har svårt att återgå till vila.
Den här texten handlar om vad stress är, vilka belastningar som kan ligga bakom långvarig stress och hur vi kan förstå kroppens reaktioner när belastningen blivit större än återhämtningen.
Vad är stress?
Stress är kroppens och psykets sätt att förbereda oss för att möta en utmaning. När hjärnan bedömer att en situation är viktig, krävande eller hotfull aktiveras nervsystemet och kroppen mobiliserar energi. Pulsen ökar, andningen blir snabbare, musklerna spänns och uppmärksamheten riktas mot det som behöver hanteras. Den här reaktionen har varit avgörande för människans överlevnad och är fortfarande en viktig del av hur vi anpassar oss till livet.
I de flesta situationer är stressreaktionen både hjälpsam och tillfällig. När belastningen minskar kan kroppen gradvis återhämta sig och nervsystemet återgå till ett lugnare läge.
Problem uppstår när belastningen blir långvarig eller när kroppen sällan får möjlighet till återhämtning. Då kan stressystemet förbli aktiverat under lång tid, även när det inte längre finns något omedelbart hot. Det kan visa sig genom sömnsvårigheter, sämre koncentration, ökad glömska, starkare känsloreaktioner och olika kroppsliga besvär.
Stress är därför inte ett tecken på svaghet eller på att något är fel med kroppen. Tvärtom är den ett uttryck för ett system som försöker hjälpa oss att hantera det vi står inför. Men när belastningen blir för stor eller pågår för länge behöver även ett välfungerande stressystem möjlighet till återhämtning.
En reflektion om stress
Människor beskriver ibland stress som om kroppen har vänt sig mot dem. Hjärtat slår snabbare, tankarna går på högvarv och det blir svårt att koppla av. Men kroppen arbetar sällan mot oss. Oftare försöker den uppmärksamma oss på att något är viktigt och hjälpa oss att hantera en belastning som blivit för stor eller pågått för länge.
I terapi handlar förändring därför inte bara om att minska stressen. Lika viktigt är att förstå vad kroppen försöker reagera på. När vi börjar se vilka belastningar vi faktiskt bär – i livet, i våra relationer och inom oss själva – blir det också lättare att hitta vägar tillbaka till återhämtning, vitalitet och handlingskraft.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Den här texten utgår från min kliniska erfarenhet som psykolog tillsammans med forskning om emotioner, relationer, välmående och psykisk hälsa. Nedan finns ett urval av böcker och vetenskapliga artiklar för dig som vill läsa vidare.
Böckerna handlar om stress ur olika perspektiv – från hur stress påverkar kroppen och hjärnan till hur vi kan uppmärksamma belastningar i vardagen, återhämta oss och skapa mer hållbara sätt att leva.
Om du känner att stressen har blivit långvarig, påverkar din hälsa eller gör det svårt att fungera i vardagen kan det vara värdefullt att söka hjälp hos en legitimerad psykolog.
Böcker
Återhämtningsguiden: må bra trots stress och press – Niclas Almén
Ostörd – Gisela Bäcklander
Han är så bra på att ta egentid – Maria Farm
Krisstress – Giorgio Grossi och Kerstin Jedling
Att sätta gränser för sig själv och andra – Åsa Kruse
Tid att leva – Fredrik Livheim, Daniel Ek och Björn Hedensjö
Snällfällan. Att bryta med känslomässigt ätande – Lisbeth Stahre och Veronika Ryd
Den utbrända hjärnforskaren. Personliga erfarenheter, fakta och vägen till läkning – Hedvig Söderlund
Forskning
Uppdatering pågår.
Vad är det som belastar oss?
När vi talar om stress handlar samtalet ofta om arbete och ett högt tempo. Det kan förstås vara en viktig del av bilden, men belastning kan komma från många olika delar av livet. För att förstå långvarig stress behöver vi därför se till hela människans livssituation.
En del belastningar kommer utifrån. Det kan handla om hög arbetsbelastning, ekonomiska bekymmer, sjukdom, att ha små barn, en separation eller andra livshändelser som kräver mycket av oss under en längre tid.
Andra belastningar uppstår i våra relationer. Att leva med återkommande konflikter, ta ett stort ansvar för andra, vårda en närstående eller känna sig ensam kan vara lika krävande som yttre omständigheter. Relationer är en av våra viktigaste källor till trygghet och återhämtning, men när de präglas av otrygghet eller långvarig belastning påverkas också vårt stressystem.
Det finns också belastningar som främst finns inom oss själva. En stark självkritik, höga krav på den egna prestationen, ständig oro eller svårigheter att tillåta sig vila kan göra att kroppen förblir i beredskap även när omgivningen blivit lugnare. Ibland kräver det också mycket energi att hålla undan känslor som känns svåra eller överväldigande.
Ofta är det inte en enskild belastning som leder till långvarig stress, utan flera som samverkar. En pressad arbetssituation kan sammanfalla med oro för en förälder, sömnbrist, konflikter i en relation eller höga krav på sig själv. När olika belastningar läggs ovanpå varandra blir det svårare för kroppen att återhämta sig innan nästa krav gör sig påmint.
Att förstå vad som belastar just dig handlar därför inte om att jämföra sig med andra eller avgöra om man har det "tillräckligt svårt". Det handlar om att bli nyfiken på vilka delar av livet som just nu kräver mest av dig och hur de tillsammans påverkar din kropp och ditt välbefinnande.
En reflektion om stress
Många som lever med långvarig stress beskriver att de försöker hitta den enda orsaken. Om bara arbetet blev lugnare, om bara barnen blev äldre eller om bara ekonomin förbättrades skulle allt kännas annorlunda.
Ibland är det så. Men ofta visar det sig att belastningen kommer från flera håll samtidigt. När vi börjar se hela bilden blir det också lättare att förstå varför kroppen reagerar som den gör. Den försöker inte lösa ett enskilt problem – den försöker bära ett liv som under en tid blivit svårt att bära.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Den här texten utgår från min kliniska erfarenhet som psykolog tillsammans med forskning om emotioner, relationer, välmående och psykisk hälsa. Nedan finns ett urval av böcker och vetenskapliga artiklar för dig som vill läsa vidare.
Böckerna handlar om stress ur olika perspektiv – från hur stress påverkar kroppen och hjärnan till hur vi kan uppmärksamma belastningar i vardagen, återhämta oss och skapa mer hållbara sätt att leva.
Forskningsartiklarna belyser hur olika typer av belastningar påverkar människors hälsa och välbefinnande. De visar bland annat att stress kan ha många olika källor, att långvarig belastning ofta är mer skadlig än enstaka påfrestande händelser och att upplevelsen av stress varierar under olika perioder i livet.
Om du känner att stressen har blivit långvarig, påverkar din hälsa eller gör det svårt att fungera i vardagen kan det vara värdefullt att söka hjälp hos en legitimerad psykolog.
Böcker
Återhämtningsguiden: må bra trots stress och press – Niclas Almén
Ostörd – Gisela Bäcklander
Han är så bra på att ta egentid – Maria Farm
Krisstress – Giorgio Grossi och Kerstin Jedling
Att sätta gränser för sig själv och andra – Åsa Kruse
Tid att leva – Fredrik Livheim, Daniel Ek och Björn Hedensjö
Snällfällan. Att bryta med känslomässigt ätande – Lisbeth Stahre och Veronika Ryd
Den utbrända hjärnforskaren. Personliga erfarenheter, fakta och vägen till läkning – Hedvig Söderlund
Forskning
Hur märks långvarig stress?
Långvarig stress kan ta sig många olika uttryck. För en del märks den främst i kroppen genom spända muskler, huvudvärk, magbesvär eller en känsla av att aldrig riktigt kunna slappna av. För andra märks den främst genom sömnsvårigheter, sämre minne eller svårigheter att koncentrera sig. Det kan bli svårare att fokusera, fatta beslut eller känna att man har överblick.
Stress påverkar också vårt känsloliv. Många beskriver att de blir mer lättirriterade, oroliga eller nedstämda. Tankarna fastnar lättare i oro, övertänkande och ältande. Andra känner sig avstängda och har svårt att uppleva glädje, nyfikenhet eller engagemang. Det som tidigare kändes självklart kan börja kräva betydligt mer ansträngning.
När belastningen pågår under lång tid förändras ofta också vårt sätt att leva. Vi prioriterar bort sådant som brukar ge oss energi, umgås mindre med andra eller känner att vi bara försöker ta oss igenom dagen. Sömnkvaliteten påverkas. Samtidigt kan det bli svårare att sätta gränser eller att känna efter vad vi själva behöver. Många fortsätter att prestera och ta ansvar, men till priset av att den egna återhämtningen får allt mindre utrymme.
Det är också vanligt att kroppen reagerar snabbare än tidigare. Situationer som tidigare gick att hantera kan plötsligt kännas överväldigande. Det betyder inte nödvändigtvis att belastningen blivit större, utan att ett stressystem som varit aktiverat under lång tid blivit mer känsligt och har svårare att återgå till vila.
Symtomen varierar från person till person, men de fyller ofta samma funktion. De berättar att kroppen under en längre tid har försökt hantera en belastning och att den nu behöver möjlighet till återhämtning.
En reflektion om stress
När människor söker terapi beskriver de ofta symtomen som problemet: tröttheten, oron, sömnsvårigheterna eller den ständiga spänningen i kroppen. Det är förståeligt, eftersom det är symtomen som begränsar livet.
Samtidigt kan symtomen också ses som kroppens sätt att signalera att något behöver uppmärksammas. De berättar inte alltid exakt vad som är fel, men de visar att något blivit svårt att bära under alltför lång tid. När vi blir nyfikna på vad symtomen försöker berätta, snarare än enbart försöker få dem att försvinna, öppnas ofta en annan väg mot förändring.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Den här texten utgår från min kliniska erfarenhet som psykolog tillsammans med forskning om emotioner, relationer, välmående och psykisk hälsa. Nedan finns ett urval av böcker och vetenskapliga artiklar för dig som vill läsa vidare.
Böckerna handlar om stress ur olika perspektiv – från hur stress påverkar kroppen och hjärnan till hur vi kan uppmärksamma belastningar i vardagen, återhämta oss och skapa mer hållbara sätt att leva.
Forskningsartiklarna belyser hur långvarig stress påverkar människors vardag, sömn, relationer och psykiska välbefinnande. De visar också hur relationer både kan vara en källa till belastning och en viktig källa till återhämtning och god hälsa.
Om du känner att stressen har blivit långvarig, påverkar din hälsa eller gör det svårt att fungera i vardagen kan det vara värdefullt att söka hjälp hos en legitimerad psykolog.
Böcker
Återhämtningsguiden: må bra trots stress och press – Niclas Almén
Ostörd – Gisela Bäcklander
Han är så bra på att ta egentid – Maria Farm
Krisstress – Giorgio Grossi och Kerstin Jedling
Att sätta gränser för sig själv och andra – Åsa Kruse
Tid att leva – Fredrik Livheim, Daniel Ek och Björn Hedensjö
Snällfällan. Att bryta med känslomässigt ätande – Lisbeth Stahre och Veronika Ryd
Den utbrända hjärnforskaren. Personliga erfarenheter, fakta och vägen till läkning – Hedvig Söderlund
Forskning
Varför räcker det inte alltid att vila?
När vi känner oss stressade är det naturligt att tänka att lösningen är mer vila. Ofta är det också precis vad kroppen behöver. En lugn helg, några dagar ledigt eller en god natts sömn kan göra stor skillnad när stressen varit tillfällig.
Men vid långvarig stress är det inte ovanligt att vila känns otillräcklig. Många beskriver att kroppen fortfarande går på högvarv trots att de sitter i soffan, att tankarna fortsätter att kretsa kring sådant som behöver göras eller att de har svårt att känna sig återhämtade även efter en längre ledighet.
Det betyder inte att vila saknar betydelse. Snarare kan det vara ett tecken på att nervsystemet under lång tid har varit inställt på hög beredskap. När belastningen pågått under månader eller år tar det ofta tid innan kroppen vågar släppa taget och återgå till vila och återhämtning.
Samtidigt kan belastningen finnas kvar även när tempot sjunker. Relationer som fortsätter att vara ansträngande, en stark självkritik eller en oro som ständigt aktiveras följer inte automatiskt med när kalendern blir tommare. Kroppen reagerar inte bara på det som händer här och nu, utan också på sådant den ännu inte uppfattar som avslutat eller hanterat.
För många handlar återhämtning därför om mer än att vila. Det kan också innebära att gradvis förstå vad som belastar en, hitta sätt att sätta gränser, ge utrymme åt känslor som länge hållits tillbaka och ge mer plats åt sådant som ger energi, mening och kontakt med andra människor.
En reflektion om stress
Det är lätt att bli frustrerad när vila inte ger den återhämtning man hoppats på. Många börjar undra om det är något fel på dem eller om de bara borde anstränga sig lite mer för att koppla av.
Men kroppen följer sällan vår vilja. Den reagerar på de erfarenheter, relationer och belastningar som fortfarande uppfattas som viktiga och försöker skydda oss utifrån det den lärt sig. Först när vi börjar förstå vad den fortfarande försöker hantera blir det ofta möjligt att återhämta sig på djupet.
Vila är viktig, men ibland behöver också själva belastningen bli synlig. När vi bättre förstår vad kroppen försöker bära blir det lättare att gradvis rikta mer av vår tid och energi mot det som ger vitalitet, handlingskraft och möjlighet att leva mer i riktning mot det liv vi vill leva.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Den här texten utgår från min kliniska erfarenhet som psykolog tillsammans med forskning om emotioner, relationer, välmående och psykisk hälsa. Nedan finns ett urval av böcker och vetenskapliga artiklar för dig som vill läsa vidare.
Böckerna handlar om stress ur olika perspektiv – från hur stress påverkar kroppen och hjärnan till hur vi kan uppmärksamma belastningar i vardagen, återhämta oss och skapa mer hållbara sätt att leva.
Forskningsartiklarna belyser några centrala teman inom dagens stressforskning. De handlar om hur människor kan förstå sina stressreaktioner, varför långvarig stress ofta kräver mer än vila och hur återhämtning påverkas av både livssituation, relationer och vårt sätt att förhålla oss till belastningar.
Om du känner att stressen har blivit långvarig, påverkar din hälsa eller gör det svårt att fungera i vardagen kan det vara värdefullt att söka hjälp hos en legitimerad psykolog.
Böcker
Återhämtningsguiden: må bra trots stress och press – Niclas Almén
Ostörd – Gisela Bäcklander
Han är så bra på att ta egentid – Maria Farm
Krisstress – Giorgio Grossi och Kerstin Jedling
Att sätta gränser för sig själv och andra – Åsa Kruse
Tid att leva – Fredrik Livheim, Daniel Ek och Björn Hedensjö
Snällfällan. Att bryta med känslomässigt ätande – Lisbeth Stahre och Veronika Ryd
Den utbrända hjärnforskaren. Personliga erfarenheter, fakta och vägen till läkning – Hedvig Söderlund
Forskning
Det finns idag ett stort antal studier om psykologisk behandling vid olika former av stress, från tillfälliga belastningsreaktioner till långvarig stress, utmattning och traumarelaterad stress. Eftersom behandling behöver anpassas till både individen och den typ av stress som föreligger har jag valt att här istället lyfta fram forskning som belyser några av de gemensamma processer som återkommer oavsett behandlingsform.
Hur kan man återfå vitalitet och handlingskraft?
Att återhämta sig från långvarig stress handlar sällan om en enskild förändring. Ofta är det en gradvis process där vi börjar förstå vilka belastningar vi bär och hittar nya sätt att förhålla oss till dem.
För en del innebär det att minska yttre belastningar genom att förändra arbetssituationen, be om hjälp eller skapa större utrymme för återhämtning i vardagen. För andra handlar det mer om relationer – att sätta gränser, uttrycka sina behov eller våga ta emot stöd från andra människor.
Ibland finns den största förändringen inom oss själva. Att bli mer medveten om självkritiska mönster, lyssna till kroppens signaler eller ge plats åt känslor som länge fått stå tillbaka eller hållits undan kan minska den inre belastningen. När vi inte längre behöver använda lika mycket energi för att hålla ihop eller hålla emot frigörs också kraft till annat.
Målet är inte ett liv utan stress. Livet kommer alltid att innehålla perioder av hög belastning. Det viktiga är att kroppen får möjlighet till återhämtning och att belastningen inte blir ett permanent tillstånd.
För många blir förändringen tydlig först när de åter börjar känna glädje, nyfikenhet och engagemang. Att det blir lättare att fatta beslut, vara närvarande med andra människor och använda sin energi till det som känns meningsfullt. Vitalitet handlar inte om att alltid känna sig full av energi, utan om att gradvis återfå kontakten med det som gör livet levande.
En reflektion om stress
När människor söker terapi säger de sällan att de vill bli av med stress. Oftare längtar de efter något annat. De vill orka vara närvarande med sina barn, känna glädje i sitt arbete, ha energi kvar för en vän, våga gå in i en relation eller återvända till något som en gång betydde mycket. Det som ibland hindrar dem är inte bara en stor yttre belastning, utan också en inre stress – att känna ett ansvar för mer än vad en människa rimligen kan bära ensam.
Det är kanske där återhämtning blir som mest meningsfull. Inte när stressen försvunnit helt, utan när den inte längre upptar hela vår uppmärksamhet. Då blir det lättare att rikta sin uppmärksamhet mot det liv vi vill leva och gradvis återfå den vitalitet och handlingskraft som långvarig belastning så ofta tar ifrån oss.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Den här texten utgår från min kliniska erfarenhet som psykolog tillsammans med forskning om emotioner, relationer, välmående och psykisk hälsa. Nedan finns ett urval av böcker och vetenskapliga artiklar för dig som vill läsa vidare.
Böckerna handlar om stress ur olika perspektiv – från hur stress påverkar kroppen och hjärnan till hur vi kan uppmärksamma belastningar i vardagen, återhämta oss och skapa mer hållbara sätt att leva.
Forskningsartiklarna lyfter faktorer som är betydelsefulla för återhämtning, välbefinnande och god hälsa över tid. De handlar om relationernas betydelse, vikten av meningsfulla intressen och de livsvillkor som hjälper människor att må bra och leva ett hållbart liv.
Om du känner att stressen har blivit långvarig, påverkar din hälsa eller gör det svårt att fungera i vardagen kan det vara värdefullt att söka hjälp hos en legitimerad psykolog.
Böcker
Återhämtningsguiden: må bra trots stress och press – Niclas Almén
Ostörd – Gisela Bäcklander
Han är så bra på att ta egentid – Maria Farm
Krisstress – Giorgio Grossi och Kerstin Jedling
Att sätta gränser för sig själv och andra – Åsa Kruse
Tid att leva – Fredrik Livheim, Daniel Ek och Björn Hedensjö
Snällfällan. Att bryta med känslomässigt ätande – Lisbeth Stahre och Veronika Ryd
Den utbrända hjärnforskaren. Personliga erfarenheter, fakta och vägen till läkning – Hedvig Söderlund
Forskning
