Förändring – mellan det som har varit och det som kan bli
Uppdaterat: för 1 dag sedan
När vi önskar förändring rör vi oss mellan flera tider samtidigt. I tanken kan vi återvända till det som har varit, uppmärksamma det som händer nu och föreställa oss en framtid som ännu inte finns. Denna rörlighet hjälper oss att förstå våra erfarenheter, orientera oss i tillvaron och överväga vad vi vill förändra.
Men rörelsen mellan olika tider kan också göra förändringen mer komplicerad. Det förflutna kan fortsätta att påverka hur vi tolkar en aktuell situation. Framtiden kan väcka både längtan och oro. Och det som händer i nuet kan få förvånansvärt lite utrymme när uppmärksamheten upptas av det som redan har varit eller det som kanske kommer att hända.
När vi vill förändra något finns det därför ofta tre tider närvarande: något har varit, något händer eller återkommer i nuet och något skulle kunna bli annorlunda i framtiden. Förändring handlar då inte bara om att lämna det gamla och gå vidare. Den innebär också att förstå vad vi vill bevara, vad vi behöver förhålla oss annorlunda till och vilken riktning vi vill ge det som ännu inte har hänt.
Hur lever det förflutna vidare i nuet?
Det förflutna är inte avslutat bara för att det ligger bakom oss. Tidigare erfarenheter påverkar vad vi uppmärksammar, hur vi tolkar andra människor och vad vi förväntar oss ska hända. De kan finnas kvar i minnet och i de berättelser vi har format om oss själva. De kan också märkas i kroppens beredskap, i vanor och i reaktioner som kommer snabbt när vi befinner oss i en bekant situation.
Det som har varit behöver inte vara något svårt eller negativt. Våra tidigare erfarenheter ger oss också kunskap, sammanhang och kontinuitet. De hjälper oss att känna igen situationer, förstå vilka vi är och bevara relationer, värden och sätt att leva som betyder något för oss. När vi överväger en förändring kan därför en viktig fråga vara vad vi vill ta med oss, inte bara vad vi vill lämna.
Samtidigt kan erfarenheter från förr begränsa vad vi uppfattar som möjligt. Om ett försök tidigare har misslyckats kan vi vänta oss att det ska gå likadant igen. Om vi länge har haft en viss roll i en familj eller på en arbetsplats kan ett annat sätt att handla kännas främmande, både för oss själva och för omgivningen. Det förflutna påverkar då nuet genom våra förväntningar, men det behöver inte ensamt bestämma vad som händer härnäst.
En reflektion
När vi vill förändra något kan vi fråga oss:
Vad i det som har varit hjälper mig att förstå min situation i dag?
Vad begränsar mig fortfarande?
Och vad är betydelsefullt och värt att bevara?
Förändring behöver inte innebära att ta avstånd från sin historia. Den kan innebära att få en friare relation till den, så att det som har varit inte ensamt bestämmer vad som blir möjligt nu.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Det förflutna är inte avslutat bara för att det ligger bakom oss. Tidigare erfarenheter påverkar vad vi uppmärksammar, hur vi tolkar andra människor och vad vi förväntar oss ska hända. De kan finnas kvar i minnet och i de berättelser vi har format om oss själva. De kan också märkas i kroppens beredskap, i vanor och i reaktioner som kommer snabbt när vi befinner oss i en bekant situation.
Det som har varit behöver inte vara något svårt eller negativt. Våra tidigare erfarenheter ger oss också kunskap, sammanhang och kontinuitet. De hjälper oss att känna igen situationer, förstå vilka vi är och bevara relationer, värden och sätt att leva som betyder något för oss. När vi överväger en förändring kan därför en viktig fråga vara vad vi vill ta med oss, inte bara vad vi vill lämna.
Samtidigt kan erfarenheter från förr begränsa vad vi uppfattar som möjligt. Om ett försök tidigare har misslyckats kan vi vänta oss att det ska gå likadant igen. Om vi länge har haft en viss roll i en familj eller på en arbetsplats kan ett annat sätt att handla kännas främmande, både för oss själva och för omgivningen. Det förflutna påverkar då nuet genom våra förväntningar, men det behöver inte ensamt bestämma vad som händer härnäst.
Böcker
Tio tankar om tid – Bodil Jönsson
Snubbla på lyckan – Paul Gilbert
The Time Paradox – Philip Zimbardo & John Boyd
Artiklar
Forskarna beskriver tidsperspektiv som en psykologisk process genom vilken vi ordnar våra erfarenheter i förhållande till dåtid, nutid och framtid. Tidsorienteringarna kan påverka vad vi uppmärksammar, hur vi fattar beslut och vad vi föreställer oss är möjligt. De fem tidsorienteringarna beskrivs så här:
Dåtid – negativ: uppmärksamheten riktas främst mot smärtsamma, svåra eller orättvisa erfarenheter från det förflutna.
Dåtid – positiv: det förflutna förknippas främst med värme, kontinuitet, goda minnen och uppskattning av tidigare relationer och erfarenheter.
Nutid – hedonistisk: fokus ligger på det som ger glädje, spänning eller njutning i stunden, ibland med mindre uppmärksamhet på framtida konsekvenser.
Nutid – fatalistisk: livet upplevs i hög grad vara styrt av ödet, omständigheterna eller andra människor, medan det egna handlingsutrymmet framstår som begränsat.
Framtidsorienterad: uppmärksamheten riktas mot planering, långsiktiga mål och framtida konsekvenser. Det kan innebära att avstå från något i nuet för att nå något betydelsefullt längre fram.
Tidsperspektiven bör förstås som orienteringar eller tendenser, inte som fasta personlighetstyper. Samma människa kan använda flera perspektiv, och de kan få olika betydelse beroende på situation och sammanhang.
Forskare fann samband mellan ett mer balanserat tidsperspektiv och stärkt psykiskt välbefinnande. Ett balanserat tidsperspektiv handlade om att inte vara alltför starkt bunden till en enda tidsorientering och inte att ägna lika mycket uppmärksamhet åt dåtid, nutid och framtid.
Hur påverkar framtiden det vi gör i dag?
Framtiden finns ännu inte, men våra föreställningar om den påverkar redan hur vi känner och handlar. Vi kan se fram emot något, planera och avstå från en omedelbar möjlighet för att nå något som är viktigt längre fram. Förmågan att föreställa oss framtiden hjälper oss att välja riktning och skapa sådant som ännu inte finns.
Men framtiden kan också framstå som oviss. När vi överväger en förändring föreställer vi oss inte bara det vi hoppas vinna, utan också vad vi riskerar att förlora. Ett nytt arbete kan innebära utveckling och större frihet, men också ekonomisk osäkerhet. Att säga vad man tycker kan skapa tydlighet i en relation, men också väcka oro för hur den andra kommer att reagera. Även en efterlängtad förändring kan innebära att lämna något välbekant.
Möjligheten att förändra beror därför inte enbart på hur starkt vi önskar något annat. Våra beslut påverkas också av ekonomi, hälsa, ansvar för andra, sociala villkor och vilka alternativ som faktiskt står till buds. Ibland behöver en förändring vänta. Ibland behöver den få en annan form än den vi först föreställde oss.
En reflektion
När framtiden bara finns i tanken kan den lätt bli antingen idealiserad eller hotfull.
Att närma sig den mer konkret kan ge en mer nyanserad bild:
Vad hoppas jag ska bli annorlunda?
Vad är jag osäker på?
Vad skulle förändringen påverka – för mig själv och för andra?
– Maria Sandgren
Fördjupning
Böckerna belyser vårt förhållande till tid från olika håll. Bodil Jönsson skriver om skillnaden mellan den mätbara klocktiden och den tid vi upplever och lever i. Daniel Gilbert undersöker människans förmåga att föreställa sig framtiden och varför våra förutsägelser om hur vi kommer att känna inte alltid stämmer. Philip Zimbardo och John Boyd presenterar sin forskning om hur olika orienteringar mot dåtid, nutid och framtid kan påverka våra känslor, beslut och sätt att leva.
Forskningsartiklarna belyser varför en önskad förändring inte alltid leder direkt till ett beslut eller en handling. Tvekan kan hänga samman med hur vi reagerar känslomässigt på det nya, vilka konsekvenser vi uppmärksammar och vilket värde den nuvarande situationen har fått genom att vara välbekant. Forskningen visar också att förändring inte enbart bedöms utifrån vad vi kan vinna.
Vi väger samtidigt in osäkerhet, möjliga förluster och det som behöver lämnas eller omprövas.
Om du önskar förändra något i ditt liv men märker att tidigare erfarenheter, oro inför framtiden eller motstridiga känslor gör det svårt att förstå vad du vill och hur du kan gå vidare, kan det vara värdefullt att söka hjälp hos en legitimerad psykolog.
Böcker
Tio tankar om tid – Bodil Jönsson
Snubbla på lyckan – Paul Gilbert
The Time Paradox – Philip Zimbardo & John Boyd
Vad forskningen visar
Forskning om motstånd mot förändring visar att människors reaktioner kan hänga samman med flera psykologiska faktorer. Tvekan inför förändring har därför inte en enda förklaring. I en serie studier identifierade forskaren Oreg fyra delvis skilda tendenser:
Att söka rutiner och stabilitet: en preferens för det välbekanta och för att vardagen ska vara förutsägbar.
Att reagera känslomässigt på förändring: det nya kan väcka stress, oro eller annat obehag, särskilt när förändringen upplevs som påtvingad.
Att fokusera på kortsiktiga konsekvenser: de omedelbara besvär som förändringen medför kan få större uppmärksamhet än möjliga vinster längre fram.
Kognitiv rigiditet: det kan vara svårt att ompröva tidigare uppfattningar och anpassa sitt tänkande när förutsättningarna förändras.
Studierna handlar om generella skillnader i människors benägenhet att motsätta sig förändring. De visar inte att tvekan alltid är ett problem. Att vilja bevara stabilitet eller noga överväga förändringens konsekvenser kan också vara rimligt och betydelsefullt.
Studier av beslutsfattande visar också att människor ofta föredrar ett befintligt alternativ framför andra möjligheter. Denna tendens brukar kallas status quo-bias. I experiment valdes ett alternativ oftare när det presenterades som den rådande ordningen än när samma alternativ presenterades som ett av flera likvärdiga val.
Att föredra status quo betyder inte nödvändigtvis att den nuvarande situationen uppfattas som bäst. Att behålla den innebär att vi vet mer om vad vi har, medan en förändring kan föra med sig osäkerhet, möjliga förluster och praktiska kostnader. Ett aktivt beslut kan dessutom göra att vi upplever oss som mer ansvariga för det som följer än om vi låter situationen förbli som den är.
Varför får nuet en särskild betydelse?
Vi kan försöka förstå det förflutna och föreställa oss framtiden, men det är i den aktuella stunden – här och nu – som förändringen kan börja få en form. Det är här vi kan lägga märke till en tanke eller reaktion, föra ett samtal, fatta ett beslut eller pröva att göra något på ett annat sätt.
Också när vi befinner oss i nuet kan vi röra oss mellan olika tider i tanken. Vi kan minnas hur något har varit, uppmärksamma vad som händer inom och omkring oss och föreställa oss olika fortsättningar. Denna rörelse hjälper oss att sammanföra erfarenheter, aktuella känslor och framtida konsekvenser.
Vilken tid som får störst plats kan ändå påverka vad vi ser.
Om tidigare misslyckanden upptar hela uppmärksamheten kan ett nytt försök framstå som utsiktslöst. Om vi enbart följer stundens lättnad eller impuls kan både våra erfarenheter och de framtida konsekvenserna hamna i bakgrunden. Och om vi främst lever i föreställningen om en annan framtid kan det bli svårare att uppfatta de villkor och möjligheter som finns i det liv vi lever nu.
Ett flexibelt tidsperspektiv innebär inte att dåtid, nutid och framtid alltid ska väga lika tungt. Olika situationer kräver olika rörelser i tiden. Vi kan behöva återvända till det förflutna för att förstå en reaktion, stanna i nuet för att uppfatta vad vi känner och behöver eller rikta oss mot framtiden för att planera och välja väg.
Det som tidigare har hänt kan då bidra med erfarenhet utan att automatiskt bli en förutsägelse. Framtiden kan ge riktning utan att ta över hela den aktuella stunden. Nuet blir den plats där det som har varit och det som skulle kunna bli möts och får betydelse för vad vi gör härnäst.
En reflektion
När vi säger ”det blir alltid så här” låter vi tidigare erfarenheter beskriva också framtiden.
Om vi stannar upp vid vad som händer just nu kan frågan bli mer öppen:
Är den här situationen likadan som de tidigare, eller finns det skillnader som gör ett annat svar möjligt?
Det förflutna försvinner inte, men det kan få sällskap av sådant vi uppfattar och erfar i nuet.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Böckerna belyser vårt förhållande till tid från olika håll. Bodil Jönsson skriver om skillnaden mellan den mätbara klocktiden och den tid vi upplever och lever i. Daniel Gilbert undersöker människans förmåga att föreställa sig framtiden och varför våra förutsägelser om hur vi kommer att känna inte alltid stämmer. Philip Zimbardo och John Boyd presenterar sin forskning om hur olika orienteringar mot dåtid, nutid och framtid kan påverka våra känslor, beslut och sätt att leva.
Forskningen beskriver hur vår uppmärksamhet kan riktas mot olika tider och hur tankar om dåtid, nutid och framtid kan vara närvarande parallellt.
Om du önskar förändra något i ditt liv men märker att tidigare erfarenheter, oro inför framtiden eller motstridiga känslor gör det svårt att förstå vad du vill och hur du kan gå vidare, kan det vara värdefullt att söka hjälp hos en legitimerad psykolog.
Böcker
Tio tankar om tid – Bodil Jönsson
Snubbla på lyckan – Paul Gilbert
The Time Paradox – Philip Zimbardo & John Boyd
Forskning
Forskarne använder begreppet temporal focus, tidsfokus, för att beskriva i vilken utsträckning människor riktar sin uppmärksamhet mot det förflutna, nuet och framtiden. De utvecklade ett instrument som mäter dessa tre tidsriktningar var för sig, utan att samtidigt värdera tankarna som positiva eller negativa.
Dessa studier visar att en inriktning mot en viss tid inte behöver utesluta de andra. En person kan exempelvis vara uppmärksam på det som händer i nuet och samtidigt använda tidigare erfarenheter och tänka på framtida konsekvenser. Tidsfokus kan därför förstås som en rörlig fördelning av uppmärksamheten snarare än som att en människa tillhör en enda tidsorientering.
Vad kan göra förändring mer möjlig?
En önskan om förändring innehåller ofta flera rörelser samtidigt. Vi kan vilja komma bort från något som begränsar, skaver eller gör oss illa. Samtidigt kan vi längta efter att utveckla något: större frihet, närmare relationer, mer utrymme för ett intresse eller ett sätt att leva som stämmer bättre med det vi behöver och värdesätter.
Att vilja komma bort från något och att vilja röra sig mot något är inte motsatser. Ofta finns båda riktningarna närvarande. Men de ger oss delvis olika information. Missnöjet berättar vad som inte längre fungerar. Föreställningen om något annat hjälper oss att undersöka vart vi vill och vad vi hoppas att förändringen ska ge plats åt.
Det blir tydligt även i mindre beslut. Den som vill skapa en ny vana kanske vill komma bort från trötthet, jäkt eller känslan av att tiden försvinner. Men frågan kan också vara vad vanan ska göra möjligt: mer rörelse, ostörd läsning, regelbundna måltider eller tid tillsammans med någon. När den önskade framtiden blir mer konkret går det lättare att se hur den hänger samman med det liv som redan pågår.
Ett beslut att söka ett nytt arbete rymmer ofta fler delar. Någon vill lämna en arbetsmiljö som blivit alltför krävande, men kan samtidigt vilja utvecklas yrkesmässigt, få andra arbetsuppgifter eller leva med en annan rytm. Tidigare erfarenheter kan visa vad personen är bra på och vad som inte längre fungerar. Den aktuella situationen visar vilka praktiska möjligheter som finns. Föreställningen om framtiden ger olika alternativ att jämföra med varandra.
Vid en större och mer svåråterkallelig förändring, som att överväga en separation, blir flera tider och hänsyn ännu tydligare närvarande. Relationens historia rymmer kanske både närhet och besvikelser. I nuet finns de aktuella känslorna, relationens sätt att fungera och de praktiska livsvillkoren. Framtiden kan innehålla föreställningar om frihet eller ett annat liv, men också sorg, ekonomisk oro och hänsyn till barn eller andra närstående.
I en sådan situation är frågan sällan enbart om personen vill stanna eller gå. Det kan också behöva bli tydligare vad hon försöker komma bort från, vad hon hoppas kunna utveckla och om något av detta är möjligt inom den nuvarande relationen. Att förstå dessa olika riktningar ger inte automatiskt ett svar, men kan göra beslutets innebörd tydligare.
Tvekan är därför inte nödvändigtvis ett tecken på att förändringen är oviktig. Den kan visa att flera betydelsefulla behov, värden och relationer står mot varandra. När den inre konflikten blir synlig går det lättare att förstå varför viljan inte omedelbart leder till handling.
Mindre förändringar kan ibland prövas och omprövas. Ett nytt sätt att ordna sin tid eller ett första steg mot ett annat arbete kan ge erfarenheter som inte fanns tillgängliga så länge förändringen bara var en föreställning. Större beslut kan inte alltid prövas på samma sätt, men de kan undersökas genom samtal, information och en närmare förståelse av vad de olika alternativen faktiskt innebär.
En reflektion
Förändring behöver inte alltid börja med ett avgörande beslut. Den kan börja med att riktningarna blir tydligare:
Vad vill jag komma bort från?
Vad vill jag i stället ge större utrymme?
Vad håller mig kvar, och vad behöver få finnas kvar även om något annat förändras?
Frågorna avgör inte vad en människa bör göra. Men de kan hjälpa henne att se om förändringen främst framstår som en väg bort från det nuvarande eller också börjar få innehåll som en möjlig fortsättning.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Böckerna belyser vårt förhållande till tid från olika håll. Bodil Jönsson skriver om skillnaden mellan den mätbara klocktiden och den tid vi upplever och lever i. Daniel Gilbert undersöker människans förmåga att föreställa sig framtiden och varför våra förutsägelser om hur vi kommer att känna inte alltid stämmer. Philip Zimbardo och John Boyd presenterar sin forskning om hur olika orienteringar mot dåtid, nutid och framtid kan påverka våra känslor, beslut och sätt att leva.
Forskningsartiklarna belyser hur riktningen i våra personliga mål och vår förmåga att anpassa oss till en aktuell situation kan få betydelse för förändring. De skiljer mellan att försöka undvika ett oönskat utfall och att närma sig något vi värdesätter, men beskriver också förändring som beroende av att vi kan uppfatta vad situationen kräver och ompröva vårt sätt att reagera.
Om du önskar förändra något i ditt liv men märker att tidigare erfarenheter, oro inför framtiden eller motstridiga känslor gör det svårt att förstå vad du vill och hur du kan gå vidare, kan det vara värdefullt att söka hjälp hos en legitimerad psykolog.
Böcker
Tio tankar om tid – Bodil Jönsson
Snubbla på lyckan – Paul Gilbert
The Time Paradox – Philip Zimbardo & John Boyd
Forskning
Avsikten med de personliga mål vi formulerar kan beskrivas på olika sätt. Ett mål kan handla om att undvika eller komma bort från något oönskat. Det kan också innebära att närma sig något vi värdesätter och vill ge större utrymme i vårt liv.
I två studier följde forskare deltagarnas personliga mål under några månader. Om en person mer betonade undvikandemål så hade personen mindre framsteg mot målen och lägre välbefinnande. Resultaten tyder på att det kan ha betydelse om ett mål främst formuleras utifrån vad vi inte vill ska hända eller också ger en riktning mot något vi önskar.
Att vilja komma bort från en svår eller skadlig situation kan samtidigt vara både begripligt och nödvändigt. Studien visar inte om ett enskilt beslut är riktigt eller fel. Den uppmärksammar snarare hur målens riktning kan påverka den fortsatta processen.
Psykologisk flexibilitet har beskrivits som förmågan att uppmärksamma och anpassa sig till situationens skiftande krav, ändra perspektiv eller handlingssätt när det behövs och samtidigt behålla kontakt med det som är betydelsefullt. Det handlar alltså inte om att alltid vara följsam eller förändra sig, utan om att kunna avgöra när ett invant sätt att reagera fortfarande är användbart och när situationen kräver något annat.
I en forskningsöversikt visar forskare hur psykologisk flexibilitet är relevant inom flera områden av psykisk hälsa. Nuet får då en särskild betydelse: det är i den aktuella situationen som vi kan uppfatta vad som händer, väga in våra erfarenheter och anpassa vårt sätt att handla efter både omständigheterna och det som är viktigt för oss.
När har något börjat förändras?
Förändring föreställs lätt som ett tydligt före och efter. Men ofta sker flera saker parallellt. Vi kan förstå en situation på ett nytt sätt, känna annorlunda inför den och börja handla på sätt som i sin tur ger nya erfarenheter. Det är inte alltid möjligt att avgöra vilken del som kom först eller exakt vad som satte processen i rörelse.
Ibland märks förändringen i det yttre: ett beslut har fattats, en vana har ändrats eller en livssituation har fått en annan form. Ibland är den mer lågmäld. Vi kanske dröjer kvar lite längre vid en tanke, ser fler möjliga tolkningar eller upptäcker att det går att känna osäkerhet utan att genast avstå från det vi vill göra.
Gamla sätt att reagera kan återkomma utan att förändringen därmed är borta. Skillnaden kan vara att vi känner igen vad som händer tidigare, förstår mer av situationen eller lättare hittar tillbaka till den riktning vi har valt. Förändring behöver inte innebära att det förflutna upphör att påverka oss. Den kan innebära att det inte längre har samma inflytande över vad vi tror är möjligt.
En reflektion
Vi lever i flera tider på samma gång. Det som har varit ger oss erfarenhet och sammanhang. Framtiden ger plats åt föreställningar, farhågor och möjligheter.
Men förändring kan innebära att låta det vi upptäcker och gör i nuet få större inflytande över framtiden än det förflutna tidigare har haft.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Böckerna belyser vårt förhållande till tid från olika håll. Bodil Jönsson skriver om skillnaden mellan den mätbara klocktiden och den tid vi upplever och lever i. Daniel Gilbert undersöker människans förmåga att föreställa sig framtiden och varför våra förutsägelser om hur vi kommer att känna inte alltid stämmer. Philip Zimbardo och John Boyd presenterar sin forskning om hur olika orienteringar mot dåtid, nutid och framtid kan påverka våra känslor, beslut och sätt att leva.
Forskningen beskriver hur vår uppmärksamhet kan riktas mot olika tider och hur tankar om dåtid, nutid och framtid kan vara närvarande parallellt.
Om du önskar förändra något i ditt liv men märker att tidigare erfarenheter, oro inför framtiden eller motstridiga känslor gör det svårt att förstå vad du vill och hur du kan gå vidare, kan det vara värdefullt att söka hjälp hos en legitimerad psykolog.
Böcker
Tio tankar om tid – Bodil Jönsson
Snubbla på lyckan – Paul Gilbert
The Time Paradox – Philip Zimbardo & John Boyd
Forskning
Andra forskare beskriver en slags mental tidsresa där vi från den aktuella stunden kan återvända till tidigare händelser och föreställa oss framtida situationer. Denna förmåga hjälper oss att använda erfarenheter från förr för att förbereda oss, planera och överväga olika handlingsmöjligheter.
Forskning om minnet och framtidsföreställningar visar att vår förmåga att föreställa oss framtiden delvis bygger på samma system som vi använder när vi minns det förflutna. När vi tänker framåt skapar vi inte framtiden ur ingenting, utan använder delar av tidigare erfarenheter för att föreställa oss vad som skulle kunna hända.
Om något i texten berör din egen situation och du önskar förändring i ditt liv är du välkommen att boka ett första samtal.
