Män och terapi – varför söker färre män hjälp?
Färre män än kvinnor söker samtalsterapi. Det betyder inte nödvändigtvis att män mår bättre eller har mindre behov av stöd. Många söker hjälp först när svårigheterna har blivit påtagliga: när relationen håller på att gå sönder, sömnen inte längre fungerar, panikångest tynger, ilskan påverkar andra eller arbetet har blivit svårt att hantera.
Att män väntar med att söka hjälp förklaras ibland med att de inte vill tala om känslor. Det kan ligga något i det, men beskrivningen är ofullständig. Många män tänker mycket och länge på sina problem. De försöker förstå vad som har gått fel, vad de behöver göra och hur situationen kan lösas. Tänkandet sker däremot ofta på egen hand och är inriktat på att ha en förklaring och hitta en lösning innan problemet delas med någon annan.
Förväntningar på att män ska vara kapabla, självständiga och kunna ordna upp svårigheter kan påverka både hur de uppfattar sitt mående och när de söker hjälp.
Att tala om oro, sorg, rädsla eller osäkerhet kan kännas främmande, särskilt om man har lärt sig att känslor ska hanteras genom att göra något åt situationen. När lösningarna inte fungerar kan mannen i stället sluta sig, tänka ännu mer och bli alltmer ensam med det han försöker hantera.
I den här texten undersöker jag varför färre män söker terapi, varför många män har svårt att tala om vad de känner och behöver, vilka problem de söker hjälp för och hur terapi kan bli en plats där man inte längre behöver förstå och lösa allt ensam.
De mönster som beskrivs här gäller inte alla män och är inte heller unikt manliga. Kvinnor kan också försöka lösa problem på egen hand, ha svårt att tala om känslor eller dra sig undan när något blir överväldigande.
Syftet är inte att beskriva män och kvinnor som två enhetliga grupper, utan att undersöka hur vissa förväntningar på manlighet kan påverka relationen till känslor, behovet av andra och möjligheten att söka hjälp.
Varför söker färre män terapi?
Att söka terapi kan innebära att stanna inför att något inte fungerar och att bjuda in en annan människa i det man ännu inte har lyckats förstå eller förändra. För den som är van vid att se självständighet och problemlösning som viktiga delar av den egna förmågan kan detta vara ett stort steg.
Män förväntas fortfarande i många sammanhang vara kapabla genom att kunna lösa problem, fatta beslut och få saker att fungera. Det gäller inte bara praktiska uppgifter och arbetsliv. Samma förhållningssätt kan följa med in i nära relationer och i mötet med den egna psykiska hälsan. När något blir svårt ligger det nära till hands att försöka hitta orsaken, tänka ut en lösning och genomföra den.
Detta är i sig inte ett problem. Förmågan att engagera sig och söka lösningar är värdefull. Svårigheten uppstår när det blir det enda möjliga sättet att möta det som händer.
Alla mänskliga problem går inte att lösa genom större ansträngning eller en bättre plan. Sorg kan inte ordnas bort. Rädsla försvinner inte alltid genom att man resonerar med sig själv.
Stressreaktioner kan uppfattas som störningsmoment när de också kan vara signaler om överbelastning. Konflikter i en relation är svåra att lösa om de båda personerna inte får möjlighet att förstå vad den andra känner, behöver och försöker skydda.
Om en man ändå uppfattar det som sitt ansvar att lösa situationen själv, som en slags självtillräcklighet, kan behovet av hjälp kännas som ett personligt misslyckande. Han kanske tänker att han borde kunna skärpa sig, få bättre kontroll eller komma fram till vad som behöver göras.
Att kontakta en psykolog blir då inte bara ett praktiskt beslut. Det kan också innebära att träda in i en ovan position där han inte har svaren och inte längre kan förlita sig enbart på sin egen förmåga att ordna upp situationen.
Män kan också vara osäkra på vad som förväntas av dem i terapi. Måste man kunna tala utförligt om känslor? Kommer psykologen att förstå hur man tänker? Finns det något konkret att arbeta med? Om terapi framställs som ett samtal där man främst ska berätta hur man känner och hantera ovisshet, kan tröskeln bli hög för den som ännu inte är van.
En reflektion
Tecken på att det är dags att söka hjälp kan vara att det blir allt tydligare att mannen inte på egen hand kan komma vidare i ett problem eller en relation. En man kan behöva hjälp utan att själv tänka att det är just hjälp han behöver. Han kanske snarare upplever att han behöver anstränga sig mer, tänka bättre eller hitta den lösning han hittills har missat.
Det som utifrån ser ut som motstånd eller ovilja kan vara ett försök att engagera sig, ta ansvar och göra något åt problemet. Men när engagemanget innebär att själv tänka ut, planera och komma fram till en lösning riskerar mannen att bli alltmer ensam med just det som behöver förstås tillsammans med någon annan. Omgivningen kan uppfatta det som att han sluter sig. Inom honom kan tankarna vara många och viljan att göra något åt problemen stark.
Det kan vara ett stort steg att dela med sig av vad man tänker, känner och behöver. Men det kan också lätta bördan och göra förändringen möjlig utan att mannen behöver förstå och genomföra allt på egen hand.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Mäns känsloliv, mående och relationer kan förstås ur flera perspektiv. Litteraturen nedan belyser hur föreställningar om manlighet kan påverka möjligheten att uttrycka känslor och söka hjälp, men också den närhet, omsorg och vänskap som finns mellan män. Här ryms såväl psykologiska och samhälleliga perspektiv som skönlitterära skildringar av ensamhet, förlust och vad som kan hända när människor börjar dela det som tidigare burits var för sig.
Forskningsartiklarna belyser hur föreställningar om manlighet kan påverka mäns benägenhet att söka professionell hjälp. Självtillräcklighet, känslomässig kontroll och rädsla för att framstå som svag återkommer som möjliga hinder. Samtidigt visar forskningen att maskulinitet inte är något entydigt eller oföränderligt och att relationen mellan samhälleliga villkor, könsskillnader och hjälpsökande är komplex.
Om du känner igen dig i något av det som beskrivs och vill förstå mer av vad som händer i ditt liv eller i dina relationer, är du välkommen att boka ett första samtal. Du behöver inte redan veta exakt vad du behöver hjälp med. Samtalet kan börja i det som har blivit svårt, i det som återkommer eller i en önskan om att något ska förändras.
Böcker
The Will to Change: Men, Masculinity, and Love – bell hooks
Våra själar i natten – Kent Haruf
Män emellan: berättelser om vänskap – Jan Lindvall
I Don’t Want to Talk About It: Overcoming the Secret Legacy of Male Depression – Terrence Real
Det vi aldrig pratar om: Verktyg för måendet – oss män emellan – Björn Rudman
Artiklar
Män tänker mycket – men ofta på egen hand
Många män jag möter i terapirummet har tänkt länge och intensivt på sina problem. De går igenom samtal, försöker förstå sin partner, granskar sina egna handlingar och överväger olika sätt att förändra situationen.
Tänkandet får ofta formen av problemlösning. Vad gick fel? Vad hände? Vad behöver jag göra? Hur ska jag få situationen att fungera? Det kan pågå under lång tid utan att mannen berättar särskilt mycket om det för sin partner eller någon annan.
En anledning kan vara att han först vill tänka färdigt på egen hand. Att dela ett resonemang medan det fortfarande är ofullständigt innebär att visa sin osäkerhet. Han behöver då låta någon annan se att han ännu inte vet vad han tycker, känner eller vill göra. Om hans föreställning om att vara kapabel är förknippad med att själv förstå och lösa problem kan detta kännas mer utsatt än att presentera ett färdigt svar.
När den tänkta lösningen inte fungerar kan mannen sluta sig ännu mer. Han försöker förstå bättre, går igenom fler möjligheter och blir kanske alltmer upptagen av sina tankar. För honom kan detta vara ett tecken på att han tar problemet på stort allvar. Partnern ser däremot framför allt tystnaden och avståndet.
I en nära relation kan det därför uppstå en smärtsam skillnad mellan vad mannen upplever att han gör och vad partnern kan se. Han försöker lösa problemet, medan partnern upplever sig lämnad ensam med det. Ju mer partnern frågar, vill ha besked eller försöker få kontakt, desto större kan pressen bli på mannen att komma fram till ett svar. Han drar sig undan ytterligare för att tänka, och avståndet mellan dem ökar.
Mannens tillbakadragande kan alltså vara ett försök att förstå och lösa problemet. Samtidigt får det konsekvenser för andra, som lämnas utan kontakt och inte vet vad som pågår.
Tänkandet kan också göra att uppmärksamheten stannar vid vad som borde göras och mer sällan riktas mot vad som faktiskt händer inom honom. Det kan vara lättare att fokusera på omständigheterna och problemet än på den egna upplevelsen. Kanske är han rädd för att förlora relationen, känner sorg över att inte nå fram eller skam över att inte ha lyckats lösa det som blivit svårt. Vad han själv behöver i relationen, arbetet och andra delar av livet kan vara betydligt svårare att sätta ord på.
En reflektion
Att tänka tillsammans är något annat än att presentera en lösning. Det innebär att låta en annan människa ta del av det som ännu är ofärdigt, motsägelsefullt eller svårt att förstå. Man delar en ovisshet utan att från början veta vart samtalet leder eller vad man tillsammans kommer fram till.
När en man är tillbakadragen och tyst behöver det inte betyda att han har slutat bry sig. Han kan vara fullt upptagen av att försöka förstå vad som har gått fel och vad han borde göra. Men när tänkandet sker på egen hand får partnern inte tillgång till hans oro, omsorg eller tvivel. Det som var tänkt som ett sätt att engagera sig och försöka lösa problemet kan då i stället bidra till ett växande avstånd.
Att börja berätta behöver inte innebära att mannen redan vet vad han känner eller har tänkt färdigt. Samtalet kan vara den plats där det som hittills varit ensamma tankar gradvis blir möjligt att förstå – både för honom själv och för den människa han försöker nå.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Mäns känsloliv, mående och relationer kan förstås ur flera perspektiv. Litteraturen nedan belyser hur föreställningar om manlighet kan påverka möjligheten att uttrycka känslor och söka hjälp, men också den närhet, omsorg och vänskap som finns mellan män. Här ryms såväl psykologiska och samhälleliga perspektiv som skönlitterära skildringar av ensamhet, förlust och vad som kan hända när människor börjar dela det som tidigare burits var för sig.
Forskningsartiklarna belyser hur män kan resonera inför beslutet att söka terapi och vilken betydelse problemlösning, arbete, nära relationer och socialt stöd kan få. Studierna visar samtidigt att män inte är en enhetlig grupp: föreställningar om manlighet kan både begränsa och underlätta möjligheten att vända sig till andra.
Om du känner igen dig i något av det som beskrivs och vill förstå mer av vad som händer i ditt liv eller i dina relationer, är du välkommen att boka ett första samtal. Du behöver inte redan veta exakt vad du behöver hjälp med. Samtalet kan börja i det som har blivit svårt, i det som återkommer eller i en önskan om att något ska förändras.
Böcker
The Will to Change: Men, Masculinity, and Love – bell hooks
Våra själar i natten – Kent Haruf
Män emellan: berättelser om vänskap – Jan Lindvall
I Don’t Want to Talk About It: Overcoming the Secret Legacy of Male Depression – Terrence Real
Det vi aldrig pratar om: Verktyg för måendet – oss män emellan – Björn Rudman
Vad forskningen visar
Varför talar många män mindre om vad de känner?
Män känner inte mindre än kvinnor, men många kan ha fått mindre utrymme att utveckla ett språk för känslor. De kan tidigt ha lärt sig att hantera det som känns på egen hand och gärna genom att göra något åt situationen. När något oroar dem riktas uppmärksamheten därför snabbt mot vad som har hänt, vad som behöver göras och hur problemet ska lösas.
Det kan göra det svårare att stanna vid den egna upplevelsen och urskilja vad man faktiskt känner. Mannen vet kanske att något är fel, men inte om det främst handlar om rädsla, sorg, skam, ilska eller maktlöshet. Han märker i stället att han har svårt att koncentrera sig eller sova, känner sig rastlös och trött eller får tryck över bröstet och andra kroppsliga symtom. För vissa är det först vid en panikattack som det blir tydligt hur starkt kroppen har reagerat.
Känslorna kan också bli synliga genom sättet mannen handlar eller förhåller sig till andra. Rädsla kan följas av ett ökat behov av kontroll eller av att han undviker det som känns osäkert. Sorg kan märkas genom tystnad, trötthet eller att han tappar intresset för sådant som tidigare varit betydelsefullt. Skam kan väcka självkritik och en önskan att dölja det han upplever som ett misslyckande. När mannen känner sig maktlös kan han bli arg eller helt dra sig undan.
Ilska behöver samtidigt förstås som en känsla i sin egen rätt och inte alltid som ett skydd mot något annat. Den kan vara en begriplig reaktion på att känna sig överkörd, kränkt, hindrad eller orättvist behandlad. Men ilskan kan också bli det uttryck som ligger närmast till hands när sorg, rädsla eller utsatthet är svårare att känna igen och visa. I terapi blir det därför viktigt att förstå både vad ilskan handlar om och hur den uttrycks. Att förstå känslan innebär inte att ursäkta handlingar som skadar eller skrämmer andra.
Det är inte alltid möjligt för mannen att svara när en partner frågar vad han känner. Frågan kan upplevas som ett krav på att formulera något som ännu inte har blivit tydligt för honom själv. Om han skäms över att inte kunna svara kan han bli tyst, irriterad eller avfärdande. Partnern kan då bli mer upprörd eller försöka ännu mer intensivt att få kontakt.
Vägen till ett samtal om känslor kan därför behöva börja i något konkret. Vad hände precis innan han drog sig undan? Vad märkte han i kroppen? Vad ville han säga men lät bli? Vad trodde han skulle hända om han berättade? Genom att stanna vid en bestämd situation kan det som först bara kändes obehagligt, överväldigande eller svårt att förstå gradvis bli tydligare.
En reflektion
En man behöver inte själv uppfatta sig som rädd för att rädsla ändå ska påverka hur han handlar. Han behöver inte kunna beskriva sin sorg för att bära på en förlust. Ibland framträder känslorna först indirekt – i kroppen, irritationen, sömnproblemen, arbetet eller avståndet till andra.
Att sakna ord för det man känner är inte detsamma som att känslorna saknas. Orden kan utvecklas när någon annan stannar kvar, lyssnar och hjälper till att rikta uppmärksamheten mot det som händer. Att förstå vad man känner blir då inte något man först måste klara på egen hand, utan något som kan växa fram i mötet med en annan människa.
Att höra sig själv berätta och ta in vad någon annan säger kan ge nya perspektiv på både den egna upplevelsen och det som händer i relationen.
De mönster som beskrivs här gäller inte alla män och är inte heller unikt manliga. Kvinnor kan också försöka lösa problem på egen hand, ha svårt att tala om känslor eller dra sig undan när något blir överväldigande. Syftet är inte att beskriva män och kvinnor som två enhetliga grupper, utan att undersöka hur vissa förväntningar på manlighet kan påverka relationen till känslor, behovet av andra och möjligheten att söka hjälp.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Mäns känsloliv, mående och relationer kan förstås ur flera perspektiv. Litteraturen nedan belyser hur föreställningar om manlighet kan påverka möjligheten att uttrycka känslor och söka hjälp, men också den närhet, omsorg och vänskap som finns mellan män. Här ryms såväl psykologiska och samhälleliga perspektiv som skönlitterära skildringar av ensamhet, förlust och vad som kan hända när människor börjar dela det som tidigare burits var för sig.
Forskningsartiklarna belyser skillnader i förmågan att uppmärksamma och beskriva känslor, men också hur känslomässiga erfarenheter kan komma till uttryck på andra sätt än genom direkta känsloord. De visar samtidigt att skillnaderna mellan män och kvinnor är genomsnittliga och att variationen inom grupperna är stor.
Om du känner igen dig i något av det som beskrivs och vill förstå mer av vad som händer i ditt liv eller i dina relationer, är du välkommen att boka ett första samtal. Du behöver inte redan veta exakt vad du behöver hjälp med. Samtalet kan börja i det som har blivit svårt, i det som återkommer eller i en önskan om att något ska förändras.
Böcker
The Will to Change: Men, Masculinity, and Love – bell hooks
Våra själar i natten – Kent Haruf
Män emellan: berättelser om vänskap – Jan Lindvall
I Don’t Want to Talk About It: Overcoming the Secret Legacy of Male Depression – Terrence Real
Det vi aldrig pratar om: Verktyg för måendet – oss män emellan – Björn Rudman
Forskning
Vad söker män terapi för?
Män söker sällan terapi med den allmänna önskan att bli bättre på att tala om känslor. Oftare finns det ett konkret problem som har blivit svårt att leva med. Det kan handla om stress, ångest, sömnsvårigheter, nedstämdhet, ensamhet eller en relation som inte längre fungerar.
Relationsproblem är en vanlig anledning till att söka hjälp. Mannen kan ha fått veta att partnern överväger att lämna relationen, eller själv ha börjat tvivla på om det går att fortsätta tillsammans. Han kanske upplever att samtalen alltid slutar i samma konflikt, att han inte förstår vad partnern förväntar sig av honom eller att han känner att han inte räcker till. Ibland söker han terapi efter en separation, när det som tidigare hållits samman av vardag och gemensamt ansvar inte längre går att upprätthålla.
Män kan också söka för problem med ilska. De märker kanske att irritationen påverkar partnern, barnen eller arbetet, att konflikterna återkommer eller att deras reaktioner blir starkare än de önskar. I terapi behöver man både förstå vad ilskan handlar om och hur den uttrycks. Att försöka förstå en känsla är inte detsamma som att ursäkta handlingar som skadar, hotar eller skrämmer andra. Genom samtal går det att få fler perspektiv på vad som händer och skapa ett större utrymme mellan känslan, impulsen att handla och de konsekvenser handlingarna får.
För andra är ingången långvarig stress, överarbete eller sömnproblem. Tankarna kretsar kanske ständigt kring hur de ska göra ett bra arbete, fatta rätt beslut och undvika misstag. Måendet börjar påverka förmågan att vara närvarande och utföra arbetet på det sätt de önskar. Mannen kan ha fortsatt att fungera under lång tid men känner sig alltmer trött, spänd eller avstängd. När han inte längre återhämtar sig som tidigare blir det tydligt att något behöver förändras.
Även ångest och panik kan göra behovet av hjälp omöjligt att bortse från. När kroppen reagerar med hjärtklappning, yrsel, tryck över bröstet eller en stark känsla av fara blir problemet konkret. Det kan då vara lättare att söka hjälp för de kroppsliga symtomen än för den rädsla eller stress som finns i livet eller på arbetet.
Andra män söker hjälp efter en förlust. Det kan vara en närstående som har dött, en relation som har upphört, ett arbete som gått förlorat eller en förändring i den egna kroppen och förmågan. Det kan också handla om en mer svårgripbar förlust av riktning, vitalitet eller mening. Livet fungerar kanske utåt men känns inte längre levande.
Den uttalade sökorsaken blir ofta en väg till en större förståelse. I irritationen kan det också finnas en känsla av maktlöshet. Det ständiga arbetet kan vara förbundet med oro eller rädsla för att inte längre behövas. Tystnaden kan rymma sorg, skam eller en stark önskan att inte göra situationen värre. När mannen börjar undersöka det konkreta problem han söker för kan fler delar av hans erfarenhet gradvis bli möjliga att förstå.
En reflektion
Man behöver inte förstå hela sitt problem innan man söker terapi. Det kan räcka att något inte längre fungerar som tidigare och att man söker vägar till förändring.
Det som först beskrivs som stress, sömnproblem, ilska eller en konflikt i relationen kan efter hand visa sig höra samman med erfarenheter och känslor som länge har burits på egen hand. Den konkreta sökorsaken är inte mindre viktig för att det också finns något mer att förstå. Den är ofta den plats där samtalet behöver börja.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Mäns känsloliv, mående och relationer kan förstås ur flera perspektiv. Litteraturen nedan belyser hur föreställningar om manlighet kan påverka möjligheten att uttrycka känslor och söka hjälp, men också den närhet, omsorg och vänskap som finns mellan män. Här ryms såväl psykologiska och samhälleliga perspektiv som skönlitterära skildringar av ensamhet, förlust och vad som kan hända när människor börjar dela det som tidigare burits var för sig.
Forskningsartiklarna belyser hur psykiska svårigheter kan komma till uttryck på delvis olika sätt hos män och kvinnor och vad som kan få män att söka hjälp. Resultaten handlar om genomsnittliga skillnader mellan grupper och kan inte användas för att beskriva hur en enskild person mår eller agerar.
Om du känner igen dig i något av det som beskrivs och vill förstå mer av vad som händer i ditt liv eller i dina relationer, är du välkommen att boka ett första samtal. Du behöver inte redan veta exakt vad du behöver hjälp med. Samtalet kan börja i det som har blivit svårt, i det som återkommer eller i en önskan om att något ska förändras.
Böcker
The Will to Change: Men, Masculinity, and Love – bell hooks
Våra själar i natten – Kent Haruf
Män emellan: berättelser om vänskap – Jan Lindvall
I Don’t Want to Talk About It: Overcoming the Secret Legacy of Male Depression – Terrence Real
Det vi aldrig pratar om: Verktyg för måendet – oss män emellan – Björn Rudman
Forskning
Från att lösa ensam till att förstå tillsammans
Terapi börjar inte med att den som söker hjälp ska kunna ge en utförlig beskrivning av sitt känsloliv. Samtalet kan börja i det personen redan känner igen: situationerna som inte fungerar, tankarna som återkommer, kroppens reaktioner och det han hittills har försökt göra.
Tillsammans med terapeuten kan han undersöka vad som händer i de ögonblick då han blir irriterad, drar sig undan eller känner sig pressad att hitta en lösning. Vad väcks när partnern är besviken? Vad händer inom honom när han inte kan ordna upp situationen? Vad gör att han blir tyst just när samtalet närmar sig något viktigt?
Tänkandet behöver inte överges. Men det kan sättas i kontakt med kroppsliga reaktioner, känslor, behov och relationer. Det skapar en annan sorts förståelse än den som enbart bygger på att analysera problemet utifrån. Mannen kan gradvis upptäcka vad som händer inom honom medan situationen pågår och inte först långt senare, när han är ensam med sina tankar.
Känslor hjälper oss att uppmärksamma vad som har betydelse, vad vi längtar efter och vad vi försöker skydda. De kan också göra oss mer medvetna om våra behov, gränser och de svårigheter vi står inför. Att vara bekant med sitt känsloliv är därför en tillgång. Det innebär inte att känslorna alltid visar vad vi ska göra, men de utgör en viktig del av den förståelse som behövs när vi orienterar oss i livet och i våra relationer.
Att tala om känslor betyder inte att redogöra för dem på ett särskilt sätt. Det kan börja med att märka att något gör ont, att man är rädd för att förlora någon eller att man längtar efter närhet samtidigt som man vill dra sig undan. Det kan också handla om att bli tydligare med vad man tycker, behöver och inte längre vill acceptera. Men det kan lika mycket innebära att känna närhet och värme och att tydligare märka vad som väcker intresse och motivation.
När mannen bättre kan uppmärksamma och uttrycka det han känner får han fler sätt att handla. Han behöver inte längre välja mellan att lösa problemet och att förbli tyst. Han kan berätta om sin osäkerhet innan han har ett färdigt svar, be om hjälp, sätta en gräns, uttrycka omsorg eller dela ett ansvar med någon annan.
Det kan också förändra hans relationer. En partner som får ta del av hans oro och sorg, men också av hans omsorg, värme, längtan och det han hoppas på, möter inte längre bara tystnaden. Det kan skapa större lugn och närhet, även innan problemet har fått en lösning. Det blir möjligt att tänka tillsammans och att förhålla sig till det svåra som något de båda är delaktiga i, även när de upplever det på olika sätt.
Målet med terapi är inte att mannen ska tala mer om känslor för talandets egen skull eller bli en annan sorts man. Det handlar om att få större tillgång till sitt känsloliv och därmed till det som är viktigt. När tankar, känslor och handlingar blir möjliga att förstå i ett sammanhang kan mannen bli mer delaktig i sitt eget liv. Ibland leder förståelsen till något som behöver undersökas vidare, ibland blir den en utgångspunkt för förändring.
En reflektion
Att tänka tillsammans innebär inte att ge upp sin självständighet eller sin förmåga. Att berätta om sin osäkerhet kan vara ett sätt att bli mer delaktig i sitt eget liv, i sina relationer och i det problem som inte gick att lösa ensam.
Styrka behöver inte enbart bestå i att uthärda och fortsätta fungera. Den kan också visa sig i förmågan att stanna kvar i ett svårt samtal, låta någon annan förstå vad som händer och ta emot hjälp när den behövs.
– Maria Sandgren
Fördjupning
Mäns känsloliv, mående och relationer kan förstås ur flera perspektiv. Litteraturen nedan belyser hur föreställningar om manlighet kan påverka möjligheten att uttrycka känslor och söka hjälp, men också den närhet, omsorg och vänskap som finns mellan män. Här ryms såväl psykologiska och samhälleliga perspektiv som skönlitterära skildringar av ensamhet, förlust och vad som kan hända när människor börjar dela det som tidigare burits var för sig.
Forskningsartiklarna belyser vad män kan önska av terapi och vad som kan hjälpa dem att engagera sig i behandlingen. De visar att män inte enbart efterfrågar konkreta lösningar, utan också kan vilja förstå sina känslor och återkommande mönster. Terapeutens sätt att möta den enskilde och möjligheten att känna sig förstådd framträder som betydelsefulla delar av samtalet.
Om du känner igen dig i något av det som beskrivs och vill förstå mer av vad som händer i ditt liv eller i dina relationer, är du välkommen att boka ett första samtal. Du behöver inte redan veta exakt vad du behöver hjälp med. Samtalet kan börja i det som har blivit svårt, i det som återkommer eller i en önskan om att något ska förändras.
Böcker
The Will to Change: Men, Masculinity, and Love – bell hooks
Våra själar i natten – Kent Haruf
Män emellan: berättelser om vänskap – Jan Lindvall
I Don’t Want to Talk About It: Overcoming the Secret Legacy of Male Depression – Terrence Real
Det vi aldrig pratar om: Verktyg för måendet – oss män emellan – Björn Rudman
Forskning
Om något i texten berör din egen situation och du önskar förändring i ditt liv är du välkommen att boka ett första samtal.
